Förkylningens vara eller icke vara.....

NU känns det äntligen som om vi faller in i vanliga vardagliga rutiner i detta hem igen, tack och lov. Mannen har tillfrisknat så till vida att det är dax att masa sig upp tidigt ur loppelådan för att dra iväg till jobbet och vara familjeförsörjare.....

Jag får erkänna att det varit hårt. Jag har varit irriterad över att inte kunna ge utlopp för mina städrutiner och tvättrutiner, bakning, matlagning osv. Inte för att han varit "i vägen", men, jag har lixom på något sätt hämmats av att han varit dålig, och inte gett mig hän till mina sysslor som jag brukar....man kan säga att jag har varit med-sjuk....trött, hängig, irriterad, nyst (även om jag faktiskt INTE är förkyld), huvudvärk...ja, symptomen har varit många, hahaha.

Inte har jag väl varit manad av att slita fram moppen eller min gode vän Electrolux Silence.....på något sätt har jag "tagit hänsyn" och inte låtit mig störa sjuklingen i hans svåra tid....

Men NU, nuuuuuu ska jag få göra rent, städa och feja, putsa fönster och byta gardiner (som jag gör var varannan vecka av tristess).... tvätta, tumla, tvätta igen..... usch, hur ska jag orka efter att ha varit sympati-sjuk i en vecka?

Nåja...vi blev uppmuntrade tidigare ikväll av sonens goda matlagningskonst. Han bjöd in till en superb middag, och det blev lixom pricken över i:et. Ibland tackar man de övre makterna att man fick välutbildade barn...en ekonom som kan hjälpa till att råda med ekonomifrågor och naturprodukter....och så en kock, som kan se till att överskottskilona bibehålls som ett härligt bomullslager runt midjan.....de e livet de.

Nä, nu har jag pratat nog för denna omgång.
Ska ladda mig för städningen i morgon.... och förresten, här i skrivandets stund får jag ju meddela att jag får besök på förmiddagen av syster och systerdotter, så städningen får gå undan i morgontimmarna, hahahahah.

Haj tå!